Dagens laborationer inledde kemikursens andra del, "Förbränning och eld".
Först pratade vi om vad som krävs för att få till en eld, det vill säga syre, värme och bränsle. Jag presenterade också brantriangeln.
Sedan var det dags att börja med den första laborationen: Jämför brännbarheten. Jag hade förberett genom att klippa till lagom långabomullstrådar och doppat dem i en mättad kaliumniratlösning. Jag gjorde det i går eftersom tråden måste hinna torka. (Här passasade jag på att repetera begreppen utspädd lösning, koncentrerad lösning och mättad lösning). Sedan tände vi eld på de två bomullstrådarna. Den kaliumnitratindränkta tråden brann med små gnistor. Den blir som en enkel stubintråd. Kaliumnitratet innehåller mycket syre som avges under förbränningen.
Därefter provade vi två olika sätt att släcka eld. Släckningen med natriumvätekarbonat fungerade tyvärr dåligt. Det var meningen att den brinnande t-rödsindränkta tygbiten skulle direktkvävas och att koldioxiden som utvecklas också skulle bidra till kvävningen.
Ett annat sätt att släcka är att leda bort värmen. Vi provade att sätta en grov kopparspiral över en låga så att den slocknar eller blir minimal. Se bilden här ovanför.
Avslutningsvis pratade vi om hur man kan släcka en eld. Man kan ta bort syret - kvävning eller så tar man bort värmen - kylning eller så tar man bort bränslet - lämpning. Vi antecknade gemensamt, sedan var det dags att sluta.
Förresten, A kom att tänka på salpetersyra i dag, eftersom vi använde kaliumnitrat (salpeter). Hon lärde oss en bra minnesramsa som hon hittatde på förra året. Hon skrev den på tavlan, se bilden här nedanför.
Först pratade vi om vad som krävs för att få till en eld, det vill säga syre, värme och bränsle. Jag presenterade också brantriangeln.
Sedan var det dags att börja med den första laborationen: Jämför brännbarheten. Jag hade förberett genom att klippa till lagom långabomullstrådar och doppat dem i en mättad kaliumniratlösning. Jag gjorde det i går eftersom tråden måste hinna torka. (Här passasade jag på att repetera begreppen utspädd lösning, koncentrerad lösning och mättad lösning). Sedan tände vi eld på de två bomullstrådarna. Den kaliumnitratindränkta tråden brann med små gnistor. Den blir som en enkel stubintråd. Kaliumnitratet innehåller mycket syre som avges under förbränningen.
Därefter provade vi två olika sätt att släcka eld. Släckningen med natriumvätekarbonat fungerade tyvärr dåligt. Det var meningen att den brinnande t-rödsindränkta tygbiten skulle direktkvävas och att koldioxiden som utvecklas också skulle bidra till kvävningen.
Ett annat sätt att släcka är att leda bort värmen. Vi provade att sätta en grov kopparspiral över en låga så att den slocknar eller blir minimal. Se bilden här ovanför.
Avslutningsvis pratade vi om hur man kan släcka en eld. Man kan ta bort syret - kvävning eller så tar man bort värmen - kylning eller så tar man bort bränslet - lämpning. Vi antecknade gemensamt, sedan var det dags att sluta.
Förresten, A kom att tänka på salpetersyra i dag, eftersom vi använde kaliumnitrat (salpeter). Hon lärde oss en bra minnesramsa som hon hittatde på förra året. Hon skrev den på tavlan, se bilden här nedanför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar