onsdag 30 april 2008

Fysikkursen har startat

Vi börjar att arbeta med ljud och senare tar vi itu med ljusavsnittet. Det är alltså dags att plocka fram den här boken:
Vi inledde ljudkursen med att göra sju små laborationer. Laborationerna hittar du i fysikboken på sidorna 144 och 145. Vi gjorde nummer 1, 3, 5, 7, 8, 10 och 11. Efter lovet kommer vi att gå igenom och diskutera dem.
Här är några bilder som visar dagens övningar:
Slinky
Anteckningar
Anteckningar
Stämgaffel 2000Hz
Anteckningar

tisdag 29 april 2008

Kemiprov

I dag var det prov. Hoppas att det gick bra för er.

fredag 25 april 2008

Sista lektionen med tankekartorna

Nu gäller det att ni sätter fart med arbetet med tankekartorna. Det blir inte roligare att göra tamkekartan senare, snarare tvärt om, vädret blir bara bättre och bättre och dessutom är det tråkigt att göra gammalt arbete. Mitt bästa tips just nu är att du lämnar in din tankekarta så snart som möjligt.

Så här ser några av utkasten ut:







onsdag 23 april 2008

Temadag: Etik och moral

I dag var det temadag och därför ingen kemilektion.

tisdag 22 april 2008

Tankekartan

I dag började vi att arbeta med tankekartan om livsmedelskemi och det kommer vi att fortsätta med hela veckan. Se till att du arbetar bra under lektionstid så slipper du hemarbete. Man kan välja att skriva rent sin tankekarta för hand eller med hjälp av ett gratis datorprogram. (Som vissa av er använde till tankekartan om immunförsvaret före jul.) Jag har lagt in en länk till tankekartsprogrammet under rubriken "Inressanta länkar" här bredvid.

fredag 18 april 2008

Livsmedelskemi

Vi fortsatte med kemikursens sista avsnitt, livsmedelskemi. Eleverna kommer inte att ha prov på den här delen av kursen, de kommer i stället att göra en tankekarta om livsmedelskemi som de ska presentera för mig (och för resten av klassen om man vill). Avsnittet är inte helt obekant för eleverna eftersom de readan läst en del livsmedelskemi på hemkunskapen. Jag ritade upp en tankekarta som handlade om kolhydrater på tavlan.


Ett slags tankekarta. Jag håller med er om att det är för mycket text för att var en riktig tankekarta.

KOLHYDRATER
Viktiga ämnen i allt levande. Viktig näringskälla för både djur och växter. Består av kol, väte och syre.

SOCKER
Enkla sockerarter, C6H1206
Symbol: <=> (Jag kan inte infoga ritade bilder, men krumeluren föreställer en sexhörning. En kolatom i varje hörn)
Exempel:
Druvsocker - glukos
Fruktsocker - fruktos

Sammansatta sockerarter, C12H22O11
En sammansatt sockerart är uppbyggd av två enkla sockerarter.
Symbol: <=><=> (ska föreställa två sexhörningar som sitter ihop)
Exempel:
Rörsocker - sackaros
Mjölksocker - laktos

STÄRKELSE
Jättemolekyler, (C6H10O5)n
n=100-2500
När växterna bygger upp stärkelse kopplas druvsockermolekyler ihop till långa kedjor samtidigt som vatten avges. Formeln blir därför som ovan.
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 100 och 2500 druvsockermolekyler kopplas ihop beroende på vilken växt som har tillverkat den.
Exempel:
Finns i potatis och i sädeslagens frön

CELLULOSA
Otroligt stor molekyl, (C6H10O5)n
n=3000 - 5000
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 3000 och 5000 druvsockermolekyler kopplas ihop.
Exempel:
Finns i växternas cellväggar.
Kostfibrer i maten

Resten av lektionen arbetade eleverna med frågor som handlade om - inte helt oväntat-kolhydrater.

onsdag 16 april 2008

Äggsperiment: Fruktmörande proteiner och Osmos i ett ägg

Fruktmörande proteiner

heter laborationen som inleder avsnittet om livsmedelskemi.

Vi började med att hårdkoka ett ägg. Det såg ut så här:


Medan vi väntade på att ägget skulle bli klart skar vi en skiva av en ganska omogen och hård kiwi. När ägget var klart kylde, skalade och skivade vi det. Vi lade en äggskiva på ett urglas. Vi pressade lite kiwisaft över äggskivan och lät sedan kiwiskivan ligga på äggskivan i cirka 15 minuter.


Aptitlig frukost?

När 15 minuter hade gått tittade vi på äggskivan och såg då att ägget blivit kletigt och höll på att lösas upp. Hur kommer det sig?
Jo i kiwin finns ett enzym, actindin, som bryter ned proteiner. Det är bindningarna mellan aminosyrorna som bryts ned. Om denna process, som kallas mörning, får verka på en köttbit kommer köttet att bli mer lättuggat.

Här passar det bra att repetera följande

Om proteiner
Proteiner består av aminosyror som sitter i hop i en lång kedja.

Om enzymer
Enzymer är proteiner som fungerar som katalysatorer. Enzymer gör så att viktiga kemiska reaktioner kan ske i kroppen vid kroppstemperatur. Enzymerna i matspjälkningskanalen fungerar som små saxar. De "klipper itu" stora molekyler till mindre; kolhydrater -> druvsocker, fetter -> glycerol och fettsyror och proteiner -> aminosyror.

Vi skrev en kort laborationsrapport i skrivboken.


Vi påbörjade nästa laboration,
Osmos i ett ägg
men den behöver stå i några dagar innan vi kan fortsätta.

Vi lade helt enkelt ned ett färskt, okokt ägg i utspädd ättika i en bägare, täckte över med plastfolie och skrev gruppmedlemmmarnas namn på.


Fortsättning följer...

tisdag 15 april 2008

Målbeskrivningen

Vi gick igenom målbeskrivningen. Vi blev inte riktigt färdiga, men det ordnar vi i morgon eller på fredag. Nu ska vi börja med livsmedelskemi.

fredag 11 april 2008

Klurig övningsuppgift och demonstration av den tunga koldioxiden

Vi började med att arbeta med ett arbetsblad där det gällde att para i hop rätt mening med rätt ord. Meningarna stod på ett papper och orden på en separat lista. Allt eftersom man skrivit rätt ord efter rätt mening var det bara att stryka orden på listan och på så sätt närma sig målet.




Exempel:
* Gör ämnen som brinner utan märkbar låga - glöder
* Syrerikt ämne som finns i krut och iblandkallas salpeter - kaliumnitrat
* Släckning genom att ta bort brännbara ämnen - lämpning
* Temperatur när en vätska börja avge brännbara ångor - flampunkt

När vi började bli klara skrev jag den rätta raden på tavlan, så att alla fick tillfälle att rätta till eventuella misstag.

Demonstation: Den tunga koldioxiden
Jag hällde ned en och en halv tesked natriumvätekarbonat, NaHCO3 i en bägare. Sedan hällde jag lite utspädd ättiksyra över det.







Då börjar det att bubbla och fräsa, se bilden ovan. Sedan tände jag ett stearinljus som jag hade placerat i en annan bägare:





Gasen som hade bildats i bägaren med bubblet hällde jag över ljuset, se nedan. Observera att jag inte hällde ned något utav natriumvätekarbonatet eller ättiksyran i bägaren.


Ljuset slocknade.
Nu kan man börja att fundera. Varför slocknade ljuset? Vilken gas hade bildats?
Det måste ju vara en tung gas eftersom det gick att hälla ned gasen i bägaren. Vilken tung gas känner vi till? Hmm.. just det - koldioxid! Så är det, det bildas koldioxid och när man häller ned den i bägaren tränger den undan syret somm finns där och ljuset slocknar.
Reaktionsformel
NaHCO3(s) + CH3COOH(aq) -> CO2(g) + H2O + Na+ + CH3COO- (aq)
(s) = solid, fast form
(aq) = i vatten
(g) = gas
Jag kommer inte att fråga om den här reaktionsformeln på provet, jag skrev den här bara för skojs skull.


Vi skrev ned hur demonstrationen gått till i anteckningsboken.

Så här såg första delen av anteckningarna ut.


Den återstående tiden ägnade vi åt att göra några uppgifterna A15-A23 på sidorna 63-64 i kemiboken MIX 2.

Trevlig helg!

onsdag 9 april 2008

Laboration: Elda gasol

Dagens laboration handlade om att elda gasol. Först påminde vi oss om att det är propan, C3H8 som finns i gasoltuben.

Gasoltub med brännarrör

Vi höll en bägare över gasollågan i cirka en sekund, och kunde sedan konstatera att insidan av bägaren blev immig. Slutsats: Det bildas vatten när gasol brinner.


Immig bägare

Vi provade även att hålla ett provrör i gasollågan. När syretillförseln är god och lågan är blå händer inget. Men om man stryper syretillförseln så att man får en gul låga blir provröret svart av sot.


Sotande låga

Om man för in det sotade provröret i den syrerika blå lågan försvinner soten. Hur hänger det i hop? Jo, när det är ont om syre kan inte allt kol som kommer från gasolen förbrännas. Det sätter sig i stället som sot på provröret. När man sedan eldar på provröret med den blå, syrerika lågan blir förbränningen effektiv och kolet på provröret kan förbrännas och sticka i väg som koldioxid, CO2.


Sotet(kolet) föenar sig med syret i lågan och sticker iväg som CO2

Efter en stunds resonerande skrev vi ned reaktionsformeln för förbränning av gasol (propan):

C3H8 + O2 -> H20 + CO2
propan + syre -> vatten + koldioxid

Sedan roade vi oss med att balansera formeln:
C3H8 + 5O2 -> 4H20 + 3CO2

När man balanserar en reaktionsformel ser man helt enkelt till att det finns lika många atomer av varje sort före och efter reaktionen. Man ser att en propanmolekyl och fem syremolekyler räcker till att bygga fyra vattenmolekyler och tre koldioxidmolekyler.


Balansering av reaktionsformel på tavlan

Till sist svarade vi på en del frågor om gasolförbränning. Exempel på frågor: Vad är det som gör den sotande lågan gul? Vad händer om man tillför för mycket luft? Varför brinner det inte precis vid brännarrörets mynning? Hur bär man sig åt för att gasen ska nå sin antändningstemperatur?

Vi ses på fredag!

tisdag 8 april 2008

Temadag: Etik och moral

Eftersom det var temadag i dag hade vi ingen kemilektion.

fredag 4 april 2008

Eld och miniredovisningar

I morse fortsatte vi med avsnittet "Förbränning och eld". Vi repeterade brantriangeln och pratade om hur man släcker olika typer av bränder. Brand i olja eller bensin ska man aldrig försöka släcka med vatten eftersom det då stänker ut brinnande olje- eller bensindroppar och elden sprider sig. Man ska i stället kväva sådana bränder, med ett lock om det brinner i en kastrull, eller med pulversläckare om det till exempel brinner i en bil. Om det brinner i träplankor går det däremot utmärkt att släcka elden genom att kyla ned den med vatten. Pulversläckaren kan bestå av natriumvätekarbonat, NaHCO3, som sönderdelas till vatten, H2O och koldioxid, CO2 när det värms upp. Vi släckte små eldar med just natriumvätekarbonat i onsdags på labtimmen.

För att befästa våra nya kunskaper om brand fick eleverna arbeta självständigt med två arbetsblad, se bilden här nedanför.



De sista 25 minutrarna förberedde och genomförde eleverna miniredovisningar. Det går till så att eleverna blir indelade i grupper om två till tre personer. Varje grupp får dra en lott där det står vad de ska redovisa om, till exempel antändningstemperatur eller lämpning. Grupperna får ca 5-6 minuter på sig att läsa på och planera redovisningen. Inga minnesanteckningar är tillåtna under redovisningen, allt måste finnas i huvudet på gruppmedlemmarna. Sedan drar vi lott om vilken grupp som ska börja. Redovisningarna tar bara ca 2-3 minuter per grupp.


Trevlig helg!

onsdag 2 april 2008

Laborationer: Jämföra brännbarhet och Släcka eld




Dagens laborationer inledde kemikursens andra del, "Förbränning och eld".
Först pratade vi om vad som krävs för att få till en eld, det vill säga syre, värme och bränsle. Jag presenterade också brantriangeln.
Sedan var det dags att börja med den första laborationen: Jämför brännbarheten. Jag hade förberett genom att klippa till lagom långabomullstrådar och doppat dem i en mättad kaliumniratlösning. Jag gjorde det i går eftersom tråden måste hinna torka. (Här passasade jag på att repetera begreppen utspädd lösning, koncentrerad lösning och mättad lösning). Sedan tände vi eld på de två bomullstrådarna. Den kaliumnitratindränkta tråden brann med små gnistor. Den blir som en enkel stubintråd. Kaliumnitratet innehåller mycket syre som avges under förbränningen.

Därefter provade vi två olika sätt att släcka eld. Släckningen med natriumvätekarbonat fungerade tyvärr dåligt. Det var meningen att den brinnande t-rödsindränkta tygbiten skulle direktkvävas och att koldioxiden som utvecklas också skulle bidra till kvävningen.

Ett annat sätt att släcka är att leda bort värmen. Vi provade att sätta en grov kopparspiral över en låga så att den slocknar eller blir minimal. Se bilden här ovanför.

Avslutningsvis pratade vi om hur man kan släcka en eld. Man kan ta bort syret - kvävning eller så tar man bort värmen - kylning eller så tar man bort bränslet - lämpning. Vi antecknade gemensamt, sedan var det dags att sluta.

Förresten, A kom att tänka på salpetersyra i dag, eftersom vi använde kaliumnitrat (salpeter). Hon lärde oss en bra minnesramsa som hon hittatde på förra året. Hon skrev den på tavlan, se bilden här nedanför.

tisdag 1 april 2008

Repetition, etanoltillverkning och läxa

Till att börja med delade jag ut kemikursens målbeskrivning på papper. Vi gick igenom delar av den och lade datumet 29 april på minnet.

Sedan repeterade vi några viktiga grundläggande begrepp, nämligen grundämne, kemisk förening och blandning. Jag illusterade det hela med hjälp av molekylmodellbyggsatsen. Därefter fick eleverna arbeta med en uppgift där man ska fundera skriva rätt bokstav framför olika ämnen. K = kemiskförening, G = grundämne och B = blandning. Så här: G kväve, B läsk, K etanol, G silver, K magnesiumoxid och så vidare.

Nästa rubrik var "Tillverkning av etanol". Vi ritade en liten serie i skrivboken som visade jästsvampar som matasdes med socker och producerade etanol. Sedan skrev vi lite om hur man kan framställa etanol industriellt: Eten + Vatten -> Etanol En katalysator krävs för att reaktionen ska komma till stånd. Nästa uppgift handlade om att känna igen olika alkoholmolekyler. Med lite hjälp från boken gick det ganska bra.

Som avslutning fick de elever som satsar på betygen VG och MVG läxa till nästa tisdag. De ska göra en fryspunktskurva för blandningar av glykol och vatten. När kurvan är inprickad och klar är frågan: Vilken glykol-vattenblandning är den billigaste att ha i en bilkylare om den ska klara -30 grader C utan att frysa? Läxan finns på ett papper som jag delade ut.